Under helgen

har vi firat födelsedag, maken blev ett år äldre. Gammal, ett helt halvår äldre än mig är han och jag börjar minsann skymta ett par gråa strån på honom, med. Mina första gråa strån kom redan i 24-års åldern så äntligen har jag fått sällskap! Vi har levt tillsammans mer än halva våra liv, vilken märklig känsla.

Tårta äter han inte, så valet blev hallon och blåbärspaj. Mums!

Hörnor har jag svårt för, speciellt en hörna här hemma mellan sofforna. Åh, vad jag irriterat mig på denna tråkiga hörna, mörk och eländig. Men ett tips hittade jag i Allt i Hemmet/Jul. En dörr är kanske lösningen. 14-åriga sonen tittar förbryllat och undrar varför man ska ha en dörr som inte leder någonstans? Ja det kanske man kan undra, men jag är rätt nöjd. Än så länge.

Ha det gott!

Med rätt utrustning..

kan man komma långt! Jag pratar om kameror. Vår 12-åriga dotter har ett stort intresse för fotografering och hon börjar bli riktigt duktig. Allt ifrån frusna rosor till hästar smyger sig in i mina fotomappar. Lite frustrerande kanske att vara tvungen att ladda ner 98 st foton när jag själv bara tagit 8 st, men vad gör man inte för sina små älsklingar. Hon har ett bra tag pratat om systemkamera, men inte sjutton låter man sin 12-åring köpa en systemkamera för sina sparade födelsedags/julklappspengar! Kommer inte på tal! Nix, pix! Glöm det! Jaså, jättemånga har det?

NEJ! Det finns ingen rim och reson att äga en så dyr sak när man är 12 år! (Ni hör hur jag hela tiden återkommer till detta faktum om hennes ålder, den kan man använda i många år till. Funkar bra till allt möjligt)

Vad gjorde då mor och dotter härom veckan? Vi köpte en systemkamera! Tillsammans! Jag behöver ju faktiskt en bra kamera i jobbet och nu blev jag ju sponsrad med halva summan, av min 12-åriga dotter. Vad hände? Lurade hon mig? Eller jag henne? Hm!

Men ser ni en lintott traska runt utanför Små Ting med en kamera runt halsen så, SMILE! Hon är helnöjd och mamma är rätt nöjd hon också.

Kram på er!