har vi firat födelsedag, maken blev ett år äldre. Gammal, ett helt halvår äldre än mig är han och jag börjar minsann skymta ett par gråa strån på honom, med. Mina första gråa strån kom redan i 24-års åldern så äntligen har jag fått sällskap! Vi har levt tillsammans mer än halva våra liv, vilken märklig känsla.
Tårta äter han inte, så valet blev hallon och blåbärspaj. Mums!
Hörnor har jag svårt för, speciellt en hörna här hemma mellan sofforna. Åh, vad jag irriterat mig på denna tråkiga hörna, mörk och eländig. Men ett tips hittade jag i Allt i Hemmet/Jul. En dörr är kanske lösningen. 14-åriga sonen tittar förbryllat och undrar varför man ska ha en dörr som inte leder någonstans? Ja det kanske man kan undra, men jag är rätt nöjd. Än så länge.
Ha det gott!